Skötselanvisningar
Industriellt målade och lackerade ytor
Rengörs bäst med ett milt rengöringsmedel och torkas av med fuktad trasa, använd inte skurpulver eller liknande preparat med en slipande effekt då dessa förstör och repar ytan. Använd heller aldrig thinner eller T-sprit eftersom detta kan lösa upp färgen/lacken.
För rengöring av målade ytor användes syntetiska tvättmedel som inte innehåller lösningsmedel. Tvätta först ytorna med vatten med rengöringsmedel tillsatt (följ blandningsrekommendationen). Skölj därefter ytorna med svamp och handljummet vatten. Ammoniak och ammoniakångor kan missfärga målade ytor. Rekommenderat rengöringsmedel Euroclean Fri Ren eller likvärdigt i 0,5% lösning.
Var alltid försiktig med värme tillsammans med lackerade ytor och låt aldrig vatten stå kvar på ytan.
För rengöring av målade ytor användes syntetiska tvättmedel som inte innehåller lösningsmedel. Tvätta först ytorna med vatten med rengöringsmedel tillsatt (följ blandningsrekommendationen). Skölj därefter ytorna med svamp och handljummet vatten. Ammoniak och ammoniakångor kan missfärga målade ytor. Rekommenderat rengöringsmedel Euroclean Fri Ren eller likvärdigt i 0,5% lösning.
Var alltid försiktig med värme tillsammans med lackerade ytor och låt aldrig vatten stå kvar på ytan.
Rostfritt stål
De flesta produkter i rostfritt levereras helt eller delvis täckta med en plastfolie. Folien skyddar under transporten. Efter installationen skall den tas bort innan produkten tas i bruk.För att en rostfri yta skall bibehålla sin lyster och sitt utseende samt för undvikandet av lokala korrosionsangrepp måste rengöring utföras regelbundet. Missfärgningar och beläggningar kan uppkomma på den rostfria ytan om t.ex vatten eller lösningar av syntetiska tvättmedel tillåts att indunsta på materialytan.
Uppkomna rostfläckar har ofta inte något samband med korrosion hos det rostfria stålet utan kan i de flesta fall hänföras till att något föremål av järn eller kolstål varit placerat på ytan, varvid korrosionsprodukter från föremålet vidhäftat den rostfria yan. En annan orsak är höga järnhalter och järnpartiklar i det använda förbrukningsvattnet som genom vattnets indunstning ger upphov till rostfläckar.
Det rostfria stålet uppvisar en viss känslighet för lokala korrosionsangrepp, så kallad punktfrätning, vid exponering mot kloridhaltiga miljöer, exempelvis lösningar innehållande koksalt. Av denna anledning måste man omedelbart avlägsna dessa från materialytan. Starka löningar av mineralsyror och vissa organiska syror kan ge upphov till ett allmänt korrosionsangrepp hos den rostfria ytan. Sådan korrosion kan yttra sig i form av rostfläckar, men uppträder i allmänhet som matta gråaktiga nyanser i ytan samt vid kraftigt angrepp som sårigheter.
Vi lämnar här en handledning för den normala skötseln av rostfria ytor och upplysningar om hur uppkomna beläggningar och rostfläckar kan avlägsnas. Normal skötsel
1. Strö önågot torrt pulverformigt rengöringsmedl, exempelvis diskpulver eller milt skurpulver, på ytan.
2. Gnid pulvret lätt mot plåtytan med en fuktad trasa eller svamp.
3. Avlägsna rengöringsmedlet noggrant med kallt vatten.
4. Torrtorka plåtytan med en torr mjuk trasa.
I de fall missfärgningar uppkommer efter torkningen är detta indikation på att ytan ej ännu är ren, varför behandlingen måste upprepas. Vid kraftigt nedsmutsad yta kan flera behandlingar krävas.
Avlägsnande av kalkbeläggningar
Kalkbeläggningar som lätt uppkommer genom vattnets industning på materialytan kan avlägsnas med någon av följande lösningar.
- Åttiksprit (den i handeln förekommande)
- 10% ättiksyra
- Utspädd salpetersyra (en del HN03 sättes till 4 delar vatten)
Anm: Vid behandling med salpetersyra bör god ventilation ombesörjas. För övrigt gäller samma föreskrifter som för handhavandet av starka syror. Efter behandlingen med någon av ovanstående lösningar sköljs ytan noggrant med kallt vatten varefter torrtorkning med mjuk trasa sker.
Avlägsnande av rostbeläggningar
Rostbeläggningar som har lämnats kvar under en kortare tid på den rostfria ytan kan normalt avlägsnas genom användandet av ett milt skurpulver. Det torra skurpulvret gnides lätt mot stålytan med en fuktad lapp eller svamp varefter sköljning med kallt vatten och torrtorkning med mjuk lapp eller trasa görs.
Om rostbeläggningar har lämnats kvar under en längre tid och intorkat på det rostfria materialet inträffar vanligen en viss inbränning av korrosionsprodukterna i den rostfria ytan. Detta resulterar vanligen i kvarstående missfärgningar efter det att rosten avlägsnats på ett sätt enligt ovan. I sådana fall rekommenderas borstning med torra nylonfiberborstar eller avrostning med utspädd salpetersyra HN03 utspädd med 4 delar vatten.
Sköljning och torkning enligt ovan.
Detta skall undvikas
Använd aldrig stålull på rostfritt stål. Förutom att det repar yta lämnar stålull små partiklar på ytan som kan utveckla rostfläckar som efter en tid kan bli rostangrepp. Klorlösningar och avjoniserat vatten får inte vara i kontakt med ytan en längre tid.
Uppkomna rostfläckar har ofta inte något samband med korrosion hos det rostfria stålet utan kan i de flesta fall hänföras till att något föremål av järn eller kolstål varit placerat på ytan, varvid korrosionsprodukter från föremålet vidhäftat den rostfria yan. En annan orsak är höga järnhalter och järnpartiklar i det använda förbrukningsvattnet som genom vattnets indunstning ger upphov till rostfläckar.
Det rostfria stålet uppvisar en viss känslighet för lokala korrosionsangrepp, så kallad punktfrätning, vid exponering mot kloridhaltiga miljöer, exempelvis lösningar innehållande koksalt. Av denna anledning måste man omedelbart avlägsna dessa från materialytan. Starka löningar av mineralsyror och vissa organiska syror kan ge upphov till ett allmänt korrosionsangrepp hos den rostfria ytan. Sådan korrosion kan yttra sig i form av rostfläckar, men uppträder i allmänhet som matta gråaktiga nyanser i ytan samt vid kraftigt angrepp som sårigheter.
Vi lämnar här en handledning för den normala skötseln av rostfria ytor och upplysningar om hur uppkomna beläggningar och rostfläckar kan avlägsnas. Normal skötsel
1. Strö önågot torrt pulverformigt rengöringsmedl, exempelvis diskpulver eller milt skurpulver, på ytan.
2. Gnid pulvret lätt mot plåtytan med en fuktad trasa eller svamp.
3. Avlägsna rengöringsmedlet noggrant med kallt vatten.
4. Torrtorka plåtytan med en torr mjuk trasa.
I de fall missfärgningar uppkommer efter torkningen är detta indikation på att ytan ej ännu är ren, varför behandlingen måste upprepas. Vid kraftigt nedsmutsad yta kan flera behandlingar krävas.
Avlägsnande av kalkbeläggningar
Kalkbeläggningar som lätt uppkommer genom vattnets industning på materialytan kan avlägsnas med någon av följande lösningar.
- Åttiksprit (den i handeln förekommande)
- 10% ättiksyra
- Utspädd salpetersyra (en del HN03 sättes till 4 delar vatten)
Anm: Vid behandling med salpetersyra bör god ventilation ombesörjas. För övrigt gäller samma föreskrifter som för handhavandet av starka syror. Efter behandlingen med någon av ovanstående lösningar sköljs ytan noggrant med kallt vatten varefter torrtorkning med mjuk trasa sker.
Avlägsnande av rostbeläggningar
Rostbeläggningar som har lämnats kvar under en kortare tid på den rostfria ytan kan normalt avlägsnas genom användandet av ett milt skurpulver. Det torra skurpulvret gnides lätt mot stålytan med en fuktad lapp eller svamp varefter sköljning med kallt vatten och torrtorkning med mjuk lapp eller trasa görs.
Om rostbeläggningar har lämnats kvar under en längre tid och intorkat på det rostfria materialet inträffar vanligen en viss inbränning av korrosionsprodukterna i den rostfria ytan. Detta resulterar vanligen i kvarstående missfärgningar efter det att rosten avlägsnats på ett sätt enligt ovan. I sådana fall rekommenderas borstning med torra nylonfiberborstar eller avrostning med utspädd salpetersyra HN03 utspädd med 4 delar vatten.
Sköljning och torkning enligt ovan.
Detta skall undvikas
Använd aldrig stålull på rostfritt stål. Förutom att det repar yta lämnar stålull små partiklar på ytan som kan utveckla rostfläckar som efter en tid kan bli rostangrepp. Klorlösningar och avjoniserat vatten får inte vara i kontakt med ytan en längre tid.
Massivträ
Har du valt en massiv träskiva har du valt ett naturligt material som kräver omtanke och underhåll för att behålla sin skönhet under många år. Och en, rätt skött, massiv träskiva blir bara vackrare med åren.
Observera att all behandling och allt underhåll skall utföras på torra träytor.
Låt aldrig vatten ligga på träytan. Då kommer träet att svälla och i värsta fall även spricka.
Starka rengöringsmedel liksom andra starka vätskor som alkohol kan påverka träytan. Om ytan har skadats eller missfärgats kan du alltid slipa den. Det är ju just det som är fördelen med massivträ. Men efter en sådan slipning måste du ytbehandla från grunden igen. Slagmärken kan många gånger repareras med varmt vatten, om får träet att svälla och återta sin form. Detta är lättast med trä som behandlats med olja och svårast med en vaxad yta, men det kan alltid vara värt ett försök.
Bänkskivor som kommer i kontakt med livsmedel behandlas med ren paraffinolja, vid underhåll av en sådan skiva används antingen ren paraffin olja eller någon form av matolja.
En del starka rengöringsmedel löser olja. Då blir ytan ljus och sträv. Behandla med olja omedelbart som beskrivits ovan och försök hitta ett rengöringsmedel som inte löser olja.
Observera att all behandling och allt underhåll skall utföras på torra träytor.
Låt aldrig vatten ligga på träytan. Då kommer träet att svälla och i värsta fall även spricka.
Starka rengöringsmedel liksom andra starka vätskor som alkohol kan påverka träytan. Om ytan har skadats eller missfärgats kan du alltid slipa den. Det är ju just det som är fördelen med massivträ. Men efter en sådan slipning måste du ytbehandla från grunden igen. Slagmärken kan många gånger repareras med varmt vatten, om får träet att svälla och återta sin form. Detta är lättast med trä som behandlats med olja och svårast med en vaxad yta, men det kan alltid vara värt ett försök.
Bänkskivor som kommer i kontakt med livsmedel behandlas med ren paraffinolja, vid underhåll av en sådan skiva används antingen ren paraffin olja eller någon form av matolja.
En del starka rengöringsmedel löser olja. Då blir ytan ljus och sträv. Behandla med olja omedelbart som beskrivits ovan och försök hitta ett rengöringsmedel som inte löser olja.
Laminat
Använd aldrig några slipande rengöringsmedel på laminatytan, som skurpulver, VIM, stålull, nylonsvamp eller liknande, eftersom detta kan repa ytan.
Skarvar som är tätade med tätmassa: var försiktig med lösningsmedel på själva skarven. Eventuella fläckar av tätmassa tar du bort med Aceton utan olja. Kantlister, rent allmänt, tål ej "starka" lösningsmedel som aceton och förtunning.
Rengör laminatytan regelbundet med vatten och handdiskmedel.
En mjuk nylonborste kan användas på svårare fläckar på en laminatyta med struktur. Använd aldrig några slipande rengöringsmedel på laminatytan, som skurpulver, stålull, nylonsvamp eller liknande, eftersom deetta kan repa ytan.
Högtryckslaminat är hårt, men mörka och/eller högblanka ytor är naturligtvis känsliga.
Vatten skadar inte laminatytan på något sätt, men om vatten får stå kvar på skivan kan det tränga in i stommen genom skarvar och kanter.Garantin täcker inte skada som uppkommit genom inträngning av fukt. Låt därför inte vatten ligga kvar, utan torka torrt så snart som möjligt.
Högtryckslaminat står emot de flesta kemikalier som används i hushållet, inklusive sprit och kosmetika. Vissa kemiska ämnen och starka färgmedel kan dock orsaka fläckar och missfärgningar om du råkar spilla färg, starka blekmedel eller rengöringsmedel för sanitetsgods: torka genast bort det och rengör skivan med vatten och handdiskmedel. Envisa fläckar avlägsnas med allrengöringsmedel, T-Röd eller Aceton (utan olja). Kantlister, rent allmänt, tål ej "starka" lösningsmedel som aceton och förtunning.
Är din laminatskiva försedd med kantlister av massivt trä, är dessa naturligtvis betydligt känsligare än laminatytan.
Lagning av små skador i laminat.
Colorfill, ( kotakta oss vid behov!)
Lämpar sig bäst för lagning av små skador i laminatet. Efter härdning uppnås 90 % av hårdheten hos laminatet. Tål värme och rengöring enl. ovan.
Skarvar som är tätade med tätmassa: var försiktig med lösningsmedel på själva skarven. Eventuella fläckar av tätmassa tar du bort med Aceton utan olja. Kantlister, rent allmänt, tål ej "starka" lösningsmedel som aceton och förtunning.
Rengör laminatytan regelbundet med vatten och handdiskmedel.
En mjuk nylonborste kan användas på svårare fläckar på en laminatyta med struktur. Använd aldrig några slipande rengöringsmedel på laminatytan, som skurpulver, stålull, nylonsvamp eller liknande, eftersom deetta kan repa ytan.
Högtryckslaminat är hårt, men mörka och/eller högblanka ytor är naturligtvis känsliga.
Vatten skadar inte laminatytan på något sätt, men om vatten får stå kvar på skivan kan det tränga in i stommen genom skarvar och kanter.Garantin täcker inte skada som uppkommit genom inträngning av fukt. Låt därför inte vatten ligga kvar, utan torka torrt så snart som möjligt.
Högtryckslaminat står emot de flesta kemikalier som används i hushållet, inklusive sprit och kosmetika. Vissa kemiska ämnen och starka färgmedel kan dock orsaka fläckar och missfärgningar om du råkar spilla färg, starka blekmedel eller rengöringsmedel för sanitetsgods: torka genast bort det och rengör skivan med vatten och handdiskmedel. Envisa fläckar avlägsnas med allrengöringsmedel, T-Röd eller Aceton (utan olja). Kantlister, rent allmänt, tål ej "starka" lösningsmedel som aceton och förtunning.
Är din laminatskiva försedd med kantlister av massivt trä, är dessa naturligtvis betydligt känsligare än laminatytan.
Lagning av små skador i laminat.
Colorfill, ( kotakta oss vid behov!)
Lämpar sig bäst för lagning av små skador i laminatet. Efter härdning uppnås 90 % av hårdheten hos laminatet. Tål värme och rengöring enl. ovan.
